Stockholm, fullt av prakt

Min bättre hälft är arkitekt och han föreslog att jag skulle göra en guide om vart man kan hitta Nordisk klassicism (eller "Swedish Grace" som stilen kallas på engelska) i Stockholm. Han är full av utmärkta idéer, och jag är full av nyfikenhet när det kommer till arkitektur. Så jag bestämde mig för att göra en djupdykning!

Eftersom jag saknade förhandskunskaper bestämde jag mig för att träffa en sann expert; Cilla Robach, förste intendent på Nationalmuseum. Hon guidade mig genom museets samlingar och förklarade att begreppet myntades av den brittiske arkitektjournalisten Philip Morton Strand. Efter ett besök på Stockholmsutställningen 1930 observerade han att svenska formgivare och arkitekter hade övergivit "den nationella traditionen av praktfull elegans" (eller "graceful elegance" som han skrev) som präglat 1920-talet.

Mitt museibesök fördjupade mitt intresse i stilriktningen, särskilt inom arkitektur. Den tog mig på min egen resa full av praktfull elegans, som jag skulle vilja dela med mig av här!

Konserthuset

Denna säreget blå, majestätiska, byggnad designades av Ivar Tengbom. I mitt tycke står den i perfekt kontrast till de närliggande, något mer moderna, Hötorgsskraporna i centrala Stockholm. Både Nobelpriset och The Polar Music Prize delas ut här varje år. Oräkneliga superstjärnor och framstående forskare har alltså gått upp för samma trappor, utanför Konserthuset, som Stockholmare annars gillar att chilla på, kanske med en glass eller fika, en härlig sommardag.

Millesgården

Carl Milles är en av Sveriges mest kända skulptörer. Konsthallen Millesgården på Lidingö var faktiskt hans studio och hem, där han levde med sin fru Olga (även hon en framstående konstnär) under många år. Och här, bara 20 minuter från city, kan du njuta av fantastisk konst både inomhus och utomhus. Ett av Milles mest kända verk, "Milles änglar", står i museets trädgård – fem keruber, spelandes på varsitt instrument och upphöjda på varsin pelare. Samma verk finns i min gamla hemstad Gävle, i Stadsträdgården, vilket gör att jag gärna besöker Millesgården när jag har lite hemlängtan!

Skandiateatern

Min mormor var biografarbetare och jag har många fina minnen från min barndom då jag spenderade mycket tid med henne på olika biografer. Jag antar att många har någon nostalgisk koppling till gamla biografer? Svensk Filmindustris logotyp är ett utmärkt exempel på Swedish Grace-estetik i kommersiellt bruk. Skandia är en av få Stockholmsbiografer där du fortfarande kan se loggan live, upplyst av neon, sedan SF sålde sina biografer till AMC/Odeon. Bortsett från neonskyltningen är hela lokalen som ett monument över Nordisk klassicism. Projekterad av Gunnar Asplund hittar du många praktfulla exempel; som den förgyllda ridån, trappräcket format som en orm, och statyerna av Adam och Eva som står på varsin sida av bioduken.

Skogskyrkogården

Jag har skrivit om detta mästerverk i en tidigare guide, och jag gör det gärna igen! Egentligen skulle jag önska att alla som besöker Stockholm hittar till denna fantastiska plats. Så vad gör då Skogskyrkogården till ett utmärkt exempel för Nordisk klassicism och Swedish Grace? Tja, för det första så projekterades detta världsarv av Gunnar Asplund och Sigurd Lewencrantz, två av rörelsens ledande arkitekter. För det andra så byggdes stora delar av kyrkogården under 20-talet, alltså under de år som räknas till Swedish Grace-eran. Något man ser tecken av överallt i byggnader och detaljer. Som jag skrivit tidigare hittar du även Greta Garbos grav här. Den svenska Hollywood-ikonens karriär löpte jämte Nordisk klassicism. Av en händelse upplevde svensk film i stort sin första guldålder mot slutet av stumfilmseran, 1912-1924.

Stadsbiblioteket

Jag har alltid älskat denna unika orangefärgade byggnad, med dess cylinderformade huskropp ovanpå ett kvadratiskt fundament. Även innan jag visste att den räknades till Nordisk klassicism. Stadsbiblioteket är ett av arkitekt Gunnar Asplunds mest kända verk. Lite intressant trivia är att det var det första biblioteket i Sverige att anamma "självplock"-policy, istället då för att man hämtade ut låneböcker över disk. Det här var något Asplund plockade upp under en inspirationsresa i USA. Vid foten av trappan som leder upp till biblioteket från Sveavägen ligger mer moderna inslag; en Falafelkungen, 7eleven, Office Depot och McDonald's. En sen natt, när jag och min vän Jonas käkade burgare på uteserveringen, blev vi ombedda att flytta på oss; de skulle detonera en bomb! Som tur är var bomben inte riktig utan till en filminspelning om bombhoten mot McDonald's på 70-talet.

Tändstickspalatset

Bokstavligen en doldis man måste känna till på förhand för att hitta till (och det är här jag kommer in i bilden 😉) men som arkitekturintresserade definitivt borde beskåda! Låt mig först dra lite bakgrund, då jag har en fascination för gamla finansdynastier. Tändstickspalatset ligger på en parallellgata till Kungsträdgården och projekterades av Ivar Tengbom, på uppdrag av Ivar Kreuger. Under mellankrigstiden lyckades ”Tändstickskungen” Kreuger förhandla sig till nästintill monopol på tändstickstillverkning med olika regeringar världen över. Vid ett tillfälle kontrollerade hans imperium 75 % av världens totala tändsticksproduktion. Därför skulle Tändstickspalatset bli den överdådiga, påkostade, kronan på verket. Det fick kosta vad det kosta ville. Flera av dåtidens största designers och konstnärer bidrog till utsmyckningen av den numera blåklassade byggnaden; Carl Milles, Elsa Gullberg och Carl Malmsten för att nämna några. Bara fyra år efter att palatset stod färdigt hade Kreugers finanser börjat spricka. Skuldsatt och med likviditetsproblem påträffades han död i sin Parislägenhet 1932. Imperiet kollapsade och drog med sig den svenska finansmarknaden. Så på sätt och vis markerade hans död slutet för både det glada 20-talet och Swedish Grace-eran.

Shoppa Swedish Grace

Svenskt Tenn, Carl Malmsten, Modernity och NK. Belägna på gångavstånd från varandra är dessa fyra affärer hållplatser längs en shoppingrunda för den som vill ta mig sig lite Swedish Grace hem. Estrid Ericson-grundade Svenskt Tenn är som ett Mecka för stilen, likaså Carl Malmstensbutiken. Hos Modernity hittar du ett noga kurerat urval av 1900-tals design, och med lite tur kanske du hittar något riktigt praktfullt i deras vintagesortiment. På varuhuset NK hittar du allt möjligt och även om det Ferdinand Boberg-designade shoppingpalatset föregår Nordisk klassicism med ett par år tycker jag ändå det råder en praktfull atmosfär i det.